Mer om pensionssystemet
Det svenska pensionssystemet består av många delar som på olika sätt bidrar till dess robusthet.
Första AP-fonden är en aktör som bidrar till robustheten i det svenska pensionssystemet. Ett system som kan framstå som komplext, men som samtidigt är välfungerande och bidrar till att bibehålla en hög livskvalitet hos dagens och morgondagens pensionärer.
Pensionssystemet i Sverige bygger på att 18,5 procent av arbetskraftens pensionsgrundande inkomster avsätts varje år, där 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent går till premiepensionen. Inkomstpensionen används direkt för att betala ut pensioner till dagens pensionärer, medan premiepensionen placeras i fonder som man kan välja själv.
Varje år som man arbetar och har en pensionsgrundande inkomst bidrar till den framtida allmänna pensionen. Även inkomster som föräldrapenning, studier och a-kassa ger rätt till pension.
Den framtida pensionen baseras på ens livsinkomst, ju längre man arbetar och ju högre inkomsten är, desto större blir pensionen. Det innebär också att avbrott i arbetslivet, som tjänstledighet, deltidsarbete eller arbete utan skatteinbetalning, kan leda till en lägre pension.
Eventuella överskott i pensionssystemets inbetalningar går till AP-fonderna, även kallade buffertfonder. Om inbetalningarna inte täcker utbetalningarna tas mellanskillnaden från dessa fonder. AP-fonderna fungerar som en säkerhet för pensionssystemets långsiktiga hållbarhet och jämnar ut obalanser som kan uppstå på grund av demografiska förändringar, som en åldrande befolkning. Genom effektiv förvaltning bidrar fonderna till att systemet förblir stabilt, även när inbetalningarna är lägre än utbetalningarna.
Det svenska pensionssystemet är robust. Det kan rent tekniskt inte gå back över tid, eftersom det är konstruerat med en broms så att tillgångarna inte ska understiga skulderna.
AP-fondernas avkastning har hjälpt till att undvika aktivering av den automatiska balanseringen, ”bromsen”, som sänker pensionernas tillväxt när skulderna överstiger tillgångarna. Detta skedde senast efter finanskrisen 2009, men idag är risken begränsad eftersom kapitalet i Första–Fjärde AP-fonden överstiger skulderna.
Första AP-fonden förvaltar en del av buffertkapitalet, tillsammans med Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. Dessa fonder står för cirka 16 procent av pensionssystemets totala tillgångar. Första AP-fonden förvaltar ca 4 procent av pensionskapitalet och arbetar långsiktigt för att generera hög avkastning med låg risk.
Utöver den statliga pensionen har de flesta svenskar också en tjänstepension som arbetsgivaren betalar in. Tjänstepensionen bestäms ofta genom kollektivavtal och kan enligt Pensionsmyndigheten tillsammans med inkomstpensionen ge en total pension motsvarande 60–75 procent av den tidigare inkomsten. För de med lägre inkomster finns garantipension och andra statliga stöd, vilket ger en grundtrygghet för alla och i september 2021 infördes inkomstpensions-tillägg vilket också är ett statligt stöd till de som arbetat men ändå har låg pension.
Det statliga pensionssystemet är utvecklat för att vara stabilt och pålitligt. AP-fonderna har en viktig roll att balansera och bidra till att alla generationer behandlas lika.
Varje år avsätts 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, det vill säga lön och andra skattepliktiga ersättningar upp till 7,5 inkomstbasbelopp efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften.
Förvärvsarbetare får pensionsrätter som bestäms av de inbetalningar som görs.
16,0 procent går till inkomstpension och resterande 2,5 procent går till premiepensionen och placeras i fonder, antingen i Sjunde AP-fonden eller hos privata fondbolag.
De inbetalda avgifterna till inkomstpensionen används till att betala ut pensioner till samma års pensionärer.
Om det under året betalas in mer till inkomstpensionssystemet än vad som behövs till årets pensionärer går överskottet in i Första–Fjärde AP-fonden som fungerar som pensionssystemets buffertfonder.
Om årets inbetalningar inte räcker till årets utbetalningar av pensioner tas mellanskillnaden från de fyra buffertfondernas kapital.
Syftet med buffertfonderna Första– Fjärde AP-fonden är alltså att göra pensionssystemet mer stabilt och att brygga över kortsiktiga obalanser över tiden, huvudsakligen på grund av den demografiska sammansättningen av pensionärer och förvärvsarbetande.